Det har bara känts som det. Skrev ju i tisdags att jag kände mig rätt hängig på kvällen. Vaknade klockan tre på natten av att jag kallsvettades något så förgrymmat och så var det hela onsdagen.

Låg under tre täcken, kallsvettades så jag var helt sjöblöt och höll på att frysa ihjäl bara jag stoppade ut en hand utanför täcket.

Var länge sedan jag var så himla dålig sist och man känner sig rätt ynklig. Mådde lite bättre på torsdagen och tjurig som man är så försökte man ju fara till jobbet på fredagen men tjii fick jag. Han släppa ut hästarna och sedan höll jag på att kollapsa av utmattning.

Är så otroligt glad över mina kära kollegor som hjälper mig på bästa sätt nu när man har varit dålig.  Har dock haft otroligt dåligt samvete över Sammy som inte fick röra på sig något. Som tur var så fick han i alla fall vara med på en löshoppning som var under fredagen.

Under lördagen gjorde jag ett nytt försök att i alla fall kunna ta hand om Sammy själv och tjurig som jag är så gav jag mig på att rida då jag visste att han behövde röra på sig.

Har nog aldrig ridit så dåligt och hästen bara sprang men han fick ju i alla fall lufta de långa ludna.

Idag har jag faktiskt varit lite bättre även om jag blir helt andfådd av att bara mocka. Var med på en fortutbildnings kurs för C-tränare i dressyr och var också med och red själv på slutet.

Kursen innehöll föreläsning i mental träning och för Eva-Karin Oskarsson i dressyr.

Var faktiskt rätt nöjd med min och Sammys insats med tanke på att jag inte hade någon ork i kroppen och passet kändes som att köra ett maratonlopp. Förstod att jag inte skulle kunna ställa de krav som jag brukar och min sits vill jag inte ens prata om men vi gjorde det bästa som vi kunde för dagen i alla fall.

Visst är han snygg!