Nu är jag tillbaka till vardagen igen och jag kan inte säga hur fantastiskt skönt det är.

Höll verkligen på att klättra på väggarna hemma. Saknade mina fantastiska elever, kollegor (även hästarna inräknade) och hela atmosfären på jobbet.

Fick i alla fall reda på i måndags att jag inte har hjärnhinneinflammation utan en muskelsjukdom. Kort men gott så är det inte livshotande på något sätt och jag kommer snart vara helt bra igen.

De senaste tre dagarna har faktiskt varit otroligt bra och det är bara så skönt att slippa oroa sig att man kommer att blir superdålig bara för att man rör lite på sig.

Igår var jag ned till Ö-vik och fick hjälpte Malin att hoppa Divan och fick känna på henne lite själv också och tittade sedan på när Malin hopptränade Bosse vilket såg superbra ut. Malin får väll berätta mer om det själv ;)

Nä nu är det dags att hoppa till sängs.