Nu ni, nu kommer det ni har väntat på, dock kommer ni nog inte bli så imponerade.
Har varken tävlat högt med ponny, eller haft några större framgångar, men nu kör vi!
Kan dessutom berätta att eftersom jag är så lång så började jag rida häst när jag var 12år, därför finns det inte så mycket ponnier!

Flingan
Min absolut första egna ponny.
Hon fick jag på min 6års dag, en B-ponny som är det segaste som kommit i hästväg.
Jag vet inte hur många filmer vi har på där mina ben går som trummpinnar och hon rör sig ändå knappt framåt.
Ändå har jag mycket att tacka den här ponnyn för. Är riktigt glad att jag över att jag fick en sån lugn och trygg första ponny, det var först tänkt att vi skulle köpt en annan - men den bockade och hade sig.
Flingan och jag tävlade aldrig på riktigt, vi hade nån skojtävling hemma då jag hoppade typ 30cm och alla skratta åt oss för hon stannade framför varenda hinder och klev till sist över.
Maria tror jag dock hoppade typ en 50cm klass på henne på Skule, det såg dock ut som hon hade burit runt hästen...
När hon kom till oss orkade hon inte ens galoppera, utan pallnitade så fort man skulle fatta galopp.
Henne sålde vi vidare till en av mina kompisar, och hon blev tillslut för gammal så hon fick avsluta sitt liv.

Ebonny Star
Ponnyn Mulle i livs levande format. Detta var Marias ponny från början, men jag fick ta över honom när hon växte ur honom. En C-ponny var han, och innan vi köpte han hade han tävlat upp 130cm, men han hade en gamal skada som gjorde att han inte fick tävla så högt längre. Maria tävlade några LD på honom och när hon väl lärde sig att sitta kvar, så vann dom allt!
Han var dock ett riktigt busfrö, rymde hur hagen (fick tyvärr ofta fång), drog iväg med en när man ledde honom, stannade och bockade efter hindrerna, eller egentligen bockade han alltid..
Men han blev snällare ju äldre han blev dessto snällare blev han.
Dock fick jag aldrig tävla honom, för jag var för liten och han för gammal.
Ett speciellt minne med honom var en gång Maria hade vunnit en tävling och Star fick syn på en björk som stod i en hink, vips så hade hästen hela björken i munnen.
Star fick avlivas för han blev så dålig i benen. Det är den enda hästen pappa har gråtit för när han har blivit tvungen att ta den till slakt.

Gaston
Här kommer faktiskt den enda ponnyn ni som nu känner mig, någonsin har sett.
Gazze köpte mamma osedd från Skåne, världen sötaste C-ponny, ett rosa öga hade han också, det var för att när han var ung var han grå och hade bläs.
Jag kommer ihåg hur mycket jag grinade när jag red honom från början och hatade min mamma för att hon hade köpt en ponny som jag inte kunde sitta på. Han hade nämligen så mycket steg att jag skumpade bara runt.
Gazze såldes för att han var för feg i hoppningen, tror han hade tävlat LC eller nått, men ville inte gå mycket högre.
Dock ville han knappt hoppa 60cm med mig. Vi kämpade och kämpade, men vägrade ut oss på varenda tävling.
I clear rounder fick jag rosett, för då fick man hoppa banan två gånger, men i LD vägrade han ofta ut sig på första hindret.. Vi provade allt, bytte ryttare, men det blev samma sak iaf. Tjurskalle.
Dock sista året jag hade han släppte det, vi åkte och tävlade på ÖOR (första borta tävlingen förutom Skule) och vann faktiskt LD:n och även nån dressyrklass tror jag.
Dressyren var han fin i, men svår att sitta på, lärde mig dock väldigt väldigt mycket på den här fina ponnyn!
Dock visade det sig att han hade fått pålagringar så vi triangelmärkte honom och lånade ut han på foder till Emma Lundh, när hon hade växt ur honom lånade hon ut honom till Mikaela Kristoffersson, och vi sålde han sedan till dom.
Vad som hände med honom sen, vet jag faktiskt inte, men med tanka på att han var född -89 så skulle jag gissa att han inte lever längre.
Detta var dock en ponny som alltid var pigg och som alltid var glad! Han kunde inte ens skritta när man red ut i skogen utan småtravade hela tiden.

Champis
När vi ändå är inne på ponnier, kan jag lika gärna ta upp Marias och våran - sista ponny.
En D-ponny som vi köpte från Sala. Egentligen typ världens tråkigaste ponny. Brun med bläs, inget steg och noll personlighet. Snäll var han, och inget mer. Gjorde aldrig en fluga förnämd. Maria red han hur stadigt som helst i dressyren och han hoppade allt man styrde på.
Tillsammans med Maria vann dom allt här omkring, hoppning och dressyr.
Jag var med på en LD med honom och då vägrade vi ut oss på näst sista hindret, tills farbro Folke kom och piskade honom med sin käpp haha!
Champis såldes senare till en kompis till oss där han fick avsluta sina dagar.


Vill ni läsa om några hästar vi haft också?