Jag är en person som inte brukar tro på mental inställning, men efter Kramfors tävlingen förra året så har jag ångrat mig.
Jag brukar alltid gå in med inställningen "Ja vi river åtminstonde 1 hinder", och i 1m var det precis det han gjorde.
När vi sedan skulle rida 110cm så bestämde jag mig för att "Nu ska vi vara felfri" och när det sedan blev så, så blev ja hur förvånad som helst!

Min häst är inte den mest försiktige, men han har ett hjärta för det han gör och tillsammans kan vi göra superprydliga runder. Det känns som att det enda som saknas är lite självförtroende.

Så målet inför imorgon är självklart bara att ha en bra känsla, sen spelar det faktiskt ingen roll om vi har 4fel eller 0fel, jag vill ha ett jämt flyt genom hela banan utan kråksprång och en glad och pigg häst som håller sig lugn och inte stressar upp sig och får svårt att andas.